”Orsaker och konsekvenser av globalt ämnesområde”

Ekonomiska orsaker/konsekvenser

Bistånd uppstår för att det finns fattiga länder som behöver vår hjälp och orsaken till att det finns fattigdom är brist på pengar och andra resurser i länderna. Alla länder har inte råd eller kunskaper till att utvecklas och bygga upp ett starkt samhälle som vi i t.ex. Sverige eller USA. En orsak kan även vara alla dessa naturkatastrofer och en konsekvens till det är att det kan vara svårt för landet att byggas upp igen och få alla på fötter samt att pengarna i landet någon gång måste ta slut om man måste bygga och reparera allt för mycket. Andra konsekvenser för fattigdomen blir ju att fler och fler dör och många svälter på grund av matbrist.

Politiska orsaker/konsekvenser

I-länder som t.ex. Storbritannien har länge ägt Afrika och hjälpt dem med mycket och därför aldrig behövt hjälpa sig själva eller sitt land, därför finns fattigdomen. Fattiga länder har även svårt att exportera sina varor till andra länder på grund av att de politiska har bestämt att det ska finnas tullar här och var. De fattiga länderna är också oftast mycket skuldsatta till de rikare. För när de t.ex. behöver något så lånar dem 100 kr men de måste betala tillbaka 120 kr och då kan de fattiga länderna inte betala tillbaka. Konsekvensen med att de rika länderna har ägt och styrt i de fattiga länderna kan bli att om ett land som Afrika som är fattigt inte har fått lärt sig från början och styra landet, just därför kan det har blivit fattigt. Konsekvensen med tullavgifter är ganska självklart varför de gör så att det blir fattigt. För när de inte kan exporeta sina varor till resten av världen på grund av just tullen så får de inte sålt något och därför inga pengar heller.  

Kulturella orsaker/konsekvenser

”Fattigdom är också ofta kopplad till etnicitet. Etnisk och

kulturell mångfald berikar samhället, men utgör dessvärre

också ofta grunden för diskriminering, vilket i sin tur är en orsak

till fattigdom.”[1]

Vad man vill säga med detta är att här i Sverige och andra rika länder så blir vi raknade efter makt och pengar medan i andra fattiga länder blir de rankade efter etnisk bakgrund. Fattigdomen kan alltså vara kopplad till att det finns så många olika etniska grupper. Det är alltså någonting i kulturen som bidrar till att det blir fattigit. När det är indelat i olika etniska grupper kan det lätt leda till krig också, det är oftast det som startar krigen, att man t.ex. tycker olika, man har olika politiska åsikter om saker och ting.
Konsekvenser med att man raknas efter etniska bakgrunder kan vara just att det lätt blir krig och oroligheter
bland folket.

Egna tankar
Jag tycker själv att bistånd är en bra sak, det är bra att hjälpa andra genom att skicka mat, pengar, kunskap mm. Men om man nu tänker på att alla pengar inte alltid kommer fram dit de ska så är det svårt att tänka sig att skänka jättestora summor med pengar. Jag hoppas att man i dagens läge försöker att göra så mycket som det bara går för att pengarna och annat bistånd ska hamna där det är meningen, alltså till de behövande, även fast jag vet att det aldrig riktigt kommer att bli perfekt.

 

Andra källor: http://www.solidaritetshuset.nu/usrd/slc630.pdfn

---

[1] http://www.solidaritetshuset.nu/usrd/slc630.pdf

Vems är ansvaret?

Etik och moral. Det finns tre olika etiska teorier om hur man tycker och tänker om etik, inget av dem är rätt eller fel, men folk tänker bara olika.

Pliktetiker:
Är man pliktetiker så har man som de tio budorden i bakhuvudet, man får icke ljuga, icke stjäla, icke vara otrogen osv. Det som är rätt är rätt och det som är fel är fel. Ett exempel kan vara ifall man kör med bilen där man inte får köra och så säger en pliktetiker till en att man inte får köra där och personen i fråga säger då ”Men det är ju bara för den här gången!” Då tänker/säger pliktetikern såhär; ”Vad skulle hända om alla gjorde som du och säger att det är bara för den här gången?!”

Konsekvensetiker:
Som konsekvensetiker tänker du ungefär så att ifall en sak man göra är bäst för många så är det rätt.Man tänker på konsekvensen till vad som kan hända ifall man gör en speciell sak. Ifall konsekvensen är dålig så utför man inte plikten eller handlingen. Det kan till exempel vara ifall du har 4 tuggummin kvar i din påse och ni är 5 stycken som vill ha, är du en sann konsekvensetiker så ger du dina vänner de som är kvar och låter dig själv vara utan för att göra så många som möjligt glada. Är man konsekvensetiker så kan det ibland vara svårt att veta vem det är som ska få de goda/dåliga konsekvenserna.

Sinneslagsetikern:
En sinneslagsetiker gör det som de tycker har en bra aviskt, även om det ibland händer att det går lite snett i slutet. Till exempel så kan hon strunta i att ta bilen till jobbet just idag för att istället gå dit. Detta för att hon vet att det är dåligt för miljön att åka för mycket bli, men sen visar det sig att hon kommer 15 minuter försent till jobbet istället. Det är en god tanke att gå istället för att ta bilen i alla fall.
Det är inte bara frid och fröjd för att sinnesetiker då konsekvensen för de hon gör kan drabba så många. Låt säga att hon nu jobbar på en tidning och hon har nu bara en kvart på sig att skriva klart nu för att hon kom sent. Blir hon inte klar drabbar det inte bara henne själv, utan medarbetare, vi som skulle ha fått tidnigen osv..

 

Vårt globala område är bistånd, vilket i sig inte är något problem. Vad jag som individ kan göra för att hjälpa till är att engagera mig så mycket som möjligt och skänka pengar. Skänka pengar skulle alla de olika grupperna av etiker göra. Pliktetiker- för att de vill hjälpa och det är rätt att hjälpa andra, konsekvensetiker - Det är många som får hjälp om man skickar pengar men hon skulle antagligen då tänka på konsekvensen till detta och tänka ifall pengarna går fram dit de ska eller inte. Sinneslagsetiker- Det är en väldigt god gärning. Det är inte bara bistånd i pengar som behövs skickas iväg till de fattiga utan även mat, kläder, till och med vår kunskap om saker och ting kan hjälpa dem mer än vad vi tror.
Politiker och regeringar vill såklart vara med och hjälpa till i frågan om bistånd men de måste se till så att allt ska gå rätt till först och vara säkra på vad som pågår. Frågan är hur mycket de ska skicka. Om de ska skicka så mycket så att det räcker för flera tusen människor eller om de bara ska skicka en liten summa pengar för att hjälpa lite på traven.
Frågan är också varför de ska skicka, varför är ju för att hjälpa de fattiga. Men för en konsekvensetiker så är det kanske svårt att bara skicka iväg pengarna utan att tänka efter en eller två gånger. Skickar de för mycket kan de drabba dem själva och skickar de för lite eller ingenting alls så drabbar det de som verkligen behöver biståndet. Den sista frågan är då till vem/vilka de ska skicka biståndet till, ifall det är till ett fattigt land utan pengar och mat eller till ett land som just varit med om en naturkatastrof (Haiti). Konsekvensen till att inte skicka till ett land som just varit med om en naturkatastrof blir ju att de kanske inte får den hjälp de behöver för att komma på fötter igen, så det blir antagligen till dem politikerna hellre skickar sina pengar än till ett land där det inte behövs lika akut hjälp.  

Vilken av de tre etiska teorierna som stämmer bäst in på mig måste nog vara konsekvensetiker. Jag tycker det är viktigt att tänka på de olika konsekvenserna som följer efter en handling så därför är jag nog mest en konsekvensetiker. Jag är absolut inte pliketiker i alla fall. Visst det var bra att inte ljuga, och stjäla och sådär, men ibland så måste man dra en liten vit lögn.


/Matilda

 

 

 

 

 

Förra veckan stod vi på stan och samlade in pengar till Haiti i samarbete med Rödakorset.
Vi stod en timme och fick ihop ca 600kr. Vi har inte fått höra den exakta summan än men
det får vi reda på idag. Aktionen gick bra och det var många som var positiva och stoppade
i pengar i bössorna.